Längs floden
Om man skall följa en flod, börjar man nerströms eller uppströms? Det är kanske en smaksak. Nerströms är den i alla fall mycket lättare att lokalisera, även om floden själv antagligen anser att den börjar uppströms. Det här är Elbes utlopp i Nordatlanten, vid Cuxhaven 40 kilometer norväst om Hamburg, då har den runnit 1 165 kilometer:
Det här är Elbe inne i Hamburg, på vänstra stranden (södra) ligger flygplatsen:
Hamburg är en stor hamnstad. Längs Elbes kajer bildar containertrafikens centraler en närmast oändlig mosaik. Här en biluppställningsplats i Hamburgs hamn:
Containermosaiken ärvde jorden.
Efter Hamburg börjar landsbygden, kulturbygden, längs flodens stränder.
Ett väv av åkrar lysande i olika färger beroende på gröda och årstid. Strax söder om Dessau:
Elbe passerar igenom Dresden:
Efter Tjeckiska gränsen delar sig floden, Elbe heter i Tjeckien Labe. Genom Prag flyter den gren som heter Vltava:
Sen krymper både floden och städerna den passerar:
Bergen reser sig högre och skogarna vattnet slingrar genom blir djupare, här får den trängas i en dalgång tillsammans med en väg. Men floden var först på plats kan man gissa:
Tillslut är den inte mer än en bäckfåra som forsar och gurglar optimistiskt. Vet den lilla forsen om vilka städer och vilka andra floder som väntar den nerströms? Vet den om att den kommer förenas med andra bäckar och att de tillsammans någonstans ut i Europa kommer kallas för Elbe, att de ska passera Hamburgs trafikerade och bullriga containerhamnar för att tillslut släppa sin sötvattenslast långt ute i den rullande eviga Nordatlanten? Många vattenmolekyler i forsen har antagligen passerat den här vägen förut i sin långa rundtripp genom tiden och världen. De tar det nog ganska lugnt.
Längre upp längs bäckfåran är själva landskapet runt om vattenfåran torrare och fattigare:
Bara ett brunt dike kvar. Här börjar allt.
Här finns en karta över hela resan.
Det här är Elbe inne i Hamburg, på vänstra stranden (södra) ligger flygplatsen:
Hamburg är en stor hamnstad. Längs Elbes kajer bildar containertrafikens centraler en närmast oändlig mosaik. Här en biluppställningsplats i Hamburgs hamn:
Containermosaiken ärvde jorden.
Efter Hamburg börjar landsbygden, kulturbygden, längs flodens stränder.
Ett väv av åkrar lysande i olika färger beroende på gröda och årstid. Strax söder om Dessau:
Elbe passerar igenom Dresden:
Efter Tjeckiska gränsen delar sig floden, Elbe heter i Tjeckien Labe. Genom Prag flyter den gren som heter Vltava:
Sen krymper både floden och städerna den passerar:
Bergen reser sig högre och skogarna vattnet slingrar genom blir djupare, här får den trängas i en dalgång tillsammans med en väg. Men floden var först på plats kan man gissa:
Tillslut är den inte mer än en bäckfåra som forsar och gurglar optimistiskt. Vet den lilla forsen om vilka städer och vilka andra floder som väntar den nerströms? Vet den om att den kommer förenas med andra bäckar och att de tillsammans någonstans ut i Europa kommer kallas för Elbe, att de ska passera Hamburgs trafikerade och bullriga containerhamnar för att tillslut släppa sin sötvattenslast långt ute i den rullande eviga Nordatlanten? Många vattenmolekyler i forsen har antagligen passerat den här vägen förut i sin långa rundtripp genom tiden och världen. De tar det nog ganska lugnt.
Längre upp längs bäckfåran är själva landskapet runt om vattenfåran torrare och fattigare:
Bara ett brunt dike kvar. Här börjar allt.
Här finns en karta över hela resan.
posted by Erik Berg at 7:28 AM
3 comments
